En Köpfri Dag
En köpfri dag
24 november 2017


 


Artiklar
En samling läsvärt material om En Köpfri Dag och dagens konsumtionkultur.

   

 


Artiklar i DN m. m., 2007-03-25 till 2007-04-22

Lyxkonsumtion

Debatt: konsumtionskritisk debatt i medierna

I samband med att Sisela Lindbloms roman "De skamlösa" skulle komma ut i butikerna blommade en häftig debatt upp i medierna. Här hittar du några av artiklarna samt utvalda citat.

DN Kultur, 2007-04-11

Väskdebatt ett tecken i tiden

- Prylar gör oss inte lyckliga, även om det är vad de flesta politiska partier försöker få oss att tro. Relationer gör oss bevisligen lyckligare än saker, säger framtidsstrategen Ulf Boman.

Christina Cheng, omvärldsanalytiker, ser ett skifte mot en konsumtionskritisk trend.

- Vi går från en bling bling-kultur som varit starkt rådande sedan slutet av 90-talet och fram till i dag. Den sattes i gång när mode- och lyxindustrin hakade på hiphopmodet med dess extroverta konsumtion, säger hon.

...

- Det man nu börjar se är att de som ligger längst fram i den bildade medelklassen söker ett annat uttryck. Hur definierar man sin identitet om man inte ska konsumera? Tiden kommer att bli en viktigare faktor än pengar.

extern länk Läs artikeln
extern länk Fler artiklar ur "Väskdebatten"

 

Nina Björks söndagskolumn i DN, 2007-03-25

Nina Björks söndagskolumn i DN

Haha, Kirchsteiger! Jag bygger inte om vårt kök. Jag skaffar inte mosaik i badrummet. Jag installerar inte dimmerljus i taket. Jag går här i det gamla och trasiga och gör motstånd. Mot inredningsprogrammen på tv, mot söndagsbilagorna, mot hemma hos-reportagen. Mot mister Överideologi, som med vän röst säger: Det du har duger inte. Jag säger: Det gör det visst. Det duger finfint.
extern länk Läs artikeln

Artikel i DN av Katarina Bjärvall, Författare till "Vill ha mer. Om barn, tid och konsumtion" 2007-04-19

Vårt behov av nya begär

Systemet måste producera missnöje.

Missnöjesproduktion. Jag hittar ordet i Mats Alvessons "Tomhetens triumf" som kom ut förra året och jag tycker att han i det enda ordet ringar in konsumtionssamhällets motiv: att generera missnöje, otillfredsställelse, skavsår i sinnet. Det är de missnöjda, de otillfredsställda, de såriga som blir de goda konsumenterna.
extern länk Läs artikeln

 

 

 


Artikel i Stockholms fria Tidning av Anders Wallner, 2007-01-15

Vill vi bli lyckade eller lyckliga?

Kolumn: Tillväxtshetsen

Alla vill vi ha ett samhälle där så många människor som möjligt är så lyckliga som möjligt. En altruists utopi.

...

Enligt en amerikansk studie har USAs befolkning inte blivit lyckligare sedan 70-talet, trots att tillväxten legat hög sedan dess. Så nånting är fel med tillväxtmåttet - hur ska vi göra istället? Tja, varför inte forska om vad som gör människor lyckligare?
Läs hela artikeln

 

Tillväxt och lycka

 


Artikel i GP 2003-04-25

Tillväxt är ingen garant för lycka

Människor är mindre lyckliga i dag trots att konsumtionen tredubblats på 50 år. Vi kan alltså inte luta oss tillbaka och säga att tillväxt är samma sak som framsteg. Viktigast är hur vi ska använda de välståndsskapande krafterna till att verkligen göra det bättre i framtiden, skriver Christer Sanne docent vid KTH
Läs hela artikeln
Ladda ner som pdf (41kB)

 

En rapport av Christer Sanne utgiven av Göteborg 2050

Att mäta det goda livet

Många framtidsvisioner bygger på framskrivningar av den ekonomiska tillväxten. Det kan t ex beskrivas som att vi kommer att ha dubbelt så hög levnadsstandard om 25-30 år. Detta grundas på att bruttonationalprodukten (BNP) väntas stiga med 2 à 3 procent per år. Se tabellen nedan.

Ur ett uthållighetsperspektiv är en sådan uppgift problematisk eftersom ekonomisk tillväxt hittills alltid har betytt fler ägodelar, större bostäder, längre resor osv. och därmed ökad resursanvändning. Redan idag tär den västerländska livsstilen på jordens resurser på ett icke uthålligt sätt.
Ladda ner som pdf (1,3MB)

 


Ur Christer Sannes text Willing consumers - or locked in

Villiga konsumenter - eller inlåsta?

Eftersom konsumtionen många gånger fyller en social funktion behöver man understödja andra former av självbekräftelse och identitetsbyggande. I grunden vill ju människor bli sedda, inte konsumera. Ett ökat inslag av sociala möten skulle kunna ersätta en del av den materiella statusjakten.

"denna uppsats argumenterar för möjligheten för folk att agera som medborgare i en politisk process snarare än som konsumenter på en marknad."

Ladda ner som pdf* (100k)

 

Christer Sanne

 


State of the world-seminarium

Worldwatch Institute håller i år ett öga på konsumtionssamhället och den 12 februari kom de till KTH i Stockholm för att berätta om sin forskning. Nu kan du läsa en sammanfattning av Seminariet med temat "konsumtionssamhället".

"Trots den mycket snabba konsumtionsökningen i Kina och andra tredjevärldenländer ökar USA sin andel av världens råvaruförbrukning för varje år."

Under seminariet fick vi höra en introduktion av professor Hans Lundberg från IVL Svenska Miljöinstitutet, ett föredrag av Christopher Flavin, chef för Worldwatch Institute och sist Öystein Dahle, ordförande i Worldwatch Institute.
Läs mer

 

 


Flygbladstext, inför en köpfri dag 2003

Handla genom att inte handla!

Idag är ett par jeans inte bara ett par jeans utan frihet, sex och skön ironi; en hamburgare är inte en hamburgare, utan omtanke, kärlek och samvaro; och ett tvättmedel är inte ett tvättmedel utan familjelycka, trygghet och glädje.
Läs vidare

 

Flygbladstext, inför en köpfri dag 2002

Blir vi lyckligare av att köpa?

Har du någon gång stannat upp och funderat över dina köpvanor, hur mycket du konsumerar och om det är nödvändigt för att du ska vara lycklig? Har du tänkt på att varje gång du köper ett klädesplagg, diskmedel, en hamburgare, vad som helst, så stöder du produktionsförhållandena bakom den specifika varan? Visste du att hälften av jordens befolkning lever på mindre än två dollar om dagen när vi i väst spenderar miljardtals kronor bara på julklappar varje år?
Läs vidare

 




 

Vad säger Konsumentverket?

En svensk förbrukar under sin livstid lika mycket som 100 indier gör tillsammans, på den globala gungbrädan väger Sverige alltså egentligen 9 x 100 miljoner = 900miljoner människor tungt. Det är lika mycket som hela Indiens folkmängd tillsammans.

Vi som lever i industriländerna väger tungt på gungbrädan just därför att vi konsumerar så mycket. I ett globalt perspektiv skulle man kunna säga att vi är >överviktiga<!

Konsumtionen i i-länderna ökar hela tiden. Sedan 1945 har den ökat nästan fem gånger bara i sverige.

Detta skriver Konsumentverket i sitt häfte "koll på klotet". Men är vi lyckligare för att vi konsumerar så mycket?